Sobielishes blogg

Jag fundera på en sak, är de lättare att få nackspärr om man är sjuk? Typ blir kroppen så svag så den inte orka skydda ens jävla nacke? :P

Blev sjuk igår tror de är magsjuka å de suger :P Skulle egentligen ha tränat igår men de sket sig ju :P På måndag börjar jag en utbildning inom handel eller vafan de var :P

Brorsan undrade om jag gillade slalom, men jag vet inte jag har aldrig testat det jag har fan knappt åkt skidor xD Sist jag gjorde det var väll för 10 år sen kanske xD Sen så har jag inga skidor eller pjäxor och inga pengar att hyra sånt för heller :P Så får väll se om jag drar iväg ut i backen imorgon om allt löser sig, så jag lär väll hamna på sjukhuset halvt död eller helt död för jag kan inte se hur detta ska gå bra för mig xD

Jag skratta fortfarande åt den kommentaren att jag inte dög för jag är för snäll xD Liksom vad ska man svara på de? Typ "Förlåt att jag visa dig respekt och inte såg dig som ett hål jag kunde knulla och förlåt att jag inte slog dig" xD .. Ne jag ska bli en bad boy å bara behandla tjejer skit å blir de inge knulla så kan dom dra undra om denna teknik funka xD

Fråga nyss en tjej som jag träffade för typ 3 månader sen, jag fråga varför jag inte dög om hon nu tycker jag är så snygg,underbar & de bästa sex hon har haft. Hennes svar var att jag är för snäll xD .. Ok att hon hade dissa mig för att jag är ful men för att jag är för snäll xD Jamen förlåt då att jag visa dig respekt och brydde mig om dig och sånt xD Aja, jag får väll bli en bad boy då och inte visa nån respekt åt de kvinnliga könet man kanske får en tjej då.

INGEN BEHÖVER LÄSA DETTA JAG SKRIVER AV MIG BARA

Gilla den meningen på bilden. Om jag bara kunde sluta tänka och bara göra nåt spontant och se vart de leder. Men jag är för rädd att allt går åt helvete igen vad ska man göra?

Jag mår inge bra och jag försöker så hårt och inte tänka på allt skit som hänt, men så svårt och bara glömma. "Good memories can save your life" så sa dom i The Punisher.

Men med alla bra minnen så kommer även dom dåliga fram som man har upplevt. Hur kan man få dom dåliga att försvinna så bara dom bra finns där och räddar en?

Jag kan inte minnas senast när jag verkligen mådde bra. Men som citatet jag skrev, de stämmer för jag har ibland varit nära att ge upp allt men sen har jag tänkt på dom få stunder i mitt liv som har varit bra.

Har jag mått bra en gång så kan jag göra det igen eller? Men jag är rädd att utsätta mig för lycka igen för jag vet att håller för evigt. Vill inte behöva stå där ensam igen.

"Everything happens for a reason" Men hur ska man kunna veta vad anledningen var? Man ska alltid se den positiva sidan med allt, men om man inte kan då? Vad ska man göra en sådan gång?

Jag vill bara ge upp men varje gång jag är på väg och göra de så fegar jag ur. Det är som om det inte är meningen att det ska sluta så och att allt inte ska sluta just nu.

Sitter och kollar på charlie st. cloud nu och den är riktigt bra, de är en tjejfilm men ändå så är den bra :) Väldigt mycket känslor i den och jag känner hur mycket jag saknar att ha nån vid min sida nu då jag kolla på denna. Vill kunna få känna kärleken igen känns som om att jag aldrig kommer få uppleva den känslan igen. Jag känner mig död, typ som att jag för evigt kommer vandra på jorden och inte kunna få känna mig levande. Känner mig typ tom, jag är som en bägare redo att bli fylld, med nå annat än tomhet och sorg.

Jag kan inte glömma dig, du dyker ofta upp i min tankar. Jag har försökt att glömma dig men svårt att glömma nån som dig. Jag har så många bra minnen med dig och jag vet att det aldrig kan bli vi igen även om jag skulle vilja det.

Men du har det bättre nu utan mig och det är bra vill att du ska vara lycklig. Men du är den jag sakna mest iaf kan jag lova ingen betyder lika mycket för mig så som du gjorde.

Du var verkligen speciell, önskar att allt var som förut då du var min och allt var bra. Men nu är allt skit jag står här ensam utan dig och du har en annan. Jag vet att jag aldrig kommer träffa någon som dig du var verkligen love of my life.

Det har funnits några personer i mitt liv som har betytt en väldigt massa för mig, men tyvär så har dom alla gått vidare med sina liv och jag står här nu kvar.

what doesnt kill you makes you stronger, jadu jag kanske är starkare nu än vad jag var då jag var yngre. Men jag är även svagare samtidigt, för ens psyke går alltid upp och ner.

Jag söker efter kärleken, jag ser så många som har nån vid sin sida och dom är så lyckliga. Jag drömmer alltid att de är jag som står där och nån kollar på mig och inte som de är nu.

Vem vet vad detta år har att bjuda på, jag kanske hittar kärleken, men hur länge håller den? Jag vill våga chansa att gå in i ett förhållande, men är rädd för att bli sårad igen.

Historien upprepar sig alltid för mig först är de bra sen skiter sig allt. Just därför jag inte vill chansa igen då allt bara upprepa sig. Att älska & bli älskad är det man vill.

Jag har så mycket tankar som flyger runt i mitt huvud men jag kan inte skriva ner dom. Dom flyger runt bland alla olika tankar så jag blir bara förvirrad och vet inte vad jag ska säga.

Men så kan de vara, alla kan inte va lycklig och må bra. Vissa av oss måste ju även må dåligt. Men de är väll bättre att ha blivit älskad än att aldrig ha blivit det. Även om det betyder att man har blivit sårad. Så de kanske är värt alla sår i ens hjärta?

Jadu, undra hur detta år blir då, förra året började ju inge bra då man blev dumpad i Februari sen blivit dissad av 2 tjejer efter de. Man tycker ju att detta år inte kan bli sämre än de förra men tro mig med min otur så lär de bli det. De sög att inte ha nån vid sin sida på nyår och få kyssa den personen på tolvslaget. Men aja, vad ska man göra liksom.