Arg katt.
Why so grumpy kitty?
Tjej, 30 år. Bor i Stockholm, Stockholms län. Är offline
Tilphy har inte lagt till några event än.
Why so grumpy kitty?
Jag och Jawa är på heron med hennes syster och hennes sambo.
Aldrig sätt så mycket folk här förut.
Mys blir det iallafall.
Men vadå att man önskade att man hade någon atm.
Just i lägen som dessa.
Gå på bio ihop. Laga mat. Ha myskvällar etc etc.
haha åh :((
Åkte till Jawa.
Jag blev ledsen men jag vet inte ens varför.
Grät lite. Allt bara bubblade upp. Brukar bli så när jag varit glad ett par dagar. Nu mår jag bra dock. :)
Jag kollade på film och tydligen så somnade jag så Jawa och Lukas väckte mig och nu dricker jag julmust.
Jag kan inte sova.
Vad ska jag göra nu liksom?
Idag har jag sug.
Har varit nykter en månad.
Personer gör det inte lättare för mig.
Ringa mig på fyllan är något jag har sagt att dem inte ska göra.
Men det gör folk ändå.
Så nu vill jag dricka öl.
Och jag skakar.
Jag har pengar. Jag har ID.
Suck.
Jag måste bli av med pengarna.
Panik.
Så nu är jag påväg till skäris.
Ska handla en korsett och nya stay ups.
No beer for me.
Fuck fridays and drunk people.
Jag blir nästan ledsen haha.
Nej men jag känner mig stark.
Score
Det var den prydheten det.
HAHA.
Vadå lik en dolme?
När en i familjen dör så försvinner en bit av sig själv.
Jag kommer aldrig komma över min brors död någonsin.
Det är en liten skillnad när någon dör en naturlig död.
Då har man lättare att acceptera det.
Men när någon som man stått en nära dör i en olycka så ung, då blir allt svårare.
22 år gammal.
10 dagar efter bröllopet.
6 år sedan.
Jag är evigt tacksam att jag var med på hans bröllop.
Vem visste att det var sista gången man skulle se honom i liv?
Idag var jag där och lämnade en krans.
Gick även förbi min bästavän pappas grav och min morfar som dog för ett halvår sen.
Inte lätt alls. Men..
Jag hoppas vi ses någon dag.
Vackraste!
Det här är vår morgon.
Mys med katter.
En sönderklöst hand.
Bajsplockaren elly.
Kind of nice.
Jappjapp.
:$
Äntligen är jag påväg efter en hel dag med stress.
Har sovit endast en halvtimme men vad gör det?
Ska träffa världens bästa tjej.
Underbart.
Bortsett från att jag kanske är lite nervös.
Hejdå Stockholm.
Hej Degerfors.
Kvällen kommer bli bäst!
Lyssnar på Dope.
Tjafsat med mitt ex idag.
Så låten Die Mother Fucker Die passar bra just nu.
Jag orkar inte vara hatisk. Låten beskriver det mesta jag kände förr.
Dessutom har jag och mitt ex EX återfått kontakten från tomma intet.
För två år sen bråkade vi två ganska kraftigt och kan väl mer säga att vi rent av ogillade varandra.
Nu har vi dock börja skriva med varandra, har fått mer insikt av varandra och vi har till och med mer gemensamt än vad jag kunnat ana.
Skojar inte när jag säger att hon är min spegelbild.
Jag har aldrig stött på en sån underbar människa som hon egentligen faktiskt är.
Någon förstår mig.
Så vi har börjat öppna upp oss för varandra.
Hon är så förstående.
På lördag åker jag till henne och stannar någon dag. Och jag vet att vi kan stötta varandra med tanke på att vi har liknande problematik.
-
Sen är jag faktiskt på bra humör och känner mig.. behövd av människor för en gångs skull.
En gammal vän skrev till mig idag, jag träffade hennes senast för sådär 10 år sen typ.
"hej du! känns så konstigt att skriva till dig när man kände dig ett kort tag när man nästan var en bebis, men jag skulle jättegärna vilja träffa dig och bara prata. du verkar vara så himla bra på det. jag har haft det ganska jobbigt ett tag nu och har inte haft några bra vänner att luta sig på. när jag läser dina inlägg på fb verkar det som att du är lättsam, öppen och varm, det jag just behöver. så det skulle vara superkul för mig att träffa dig. vad säger du om det?"
Med andra ord:
livslusten är på topp.
har inte upplevt ångest på länge.
har hållt mig ren.
jag sköter mig.
jag känner mig glad och lycklig.
kämpar på och jag är en överlevare.
Det där med rakblad, missbruk, att försöka begå självmord och att döma, vara elak mot sig själv gör resan så mycket tyngre.
Vet hur enkelt det är att ta till sig allt det där när allt känns svart.
Jag kämpar everyday still.
Håller mig borta från skadliga handlingar för jag vet att det inte hjälper mig i längden.
Jag har alltid den lilla gnuttan av livslust.
Annars hade jag slängt mig från en klippa för länge sen.
Så många gånger jag har sagt att det är hopplöst och aldrig att det kommer bli bra.
Men fan vad långt jag har tagit mig själv!
Jag var så nere under flera år. Tog död på mina närmaste.
Tjejen med kroniska självmordstankar, som skar sig varje dag för att orka le mot folk man älskade, tjejen som var hatisk och sårbar. Det där monstret.
Borderline.
Depression.
ADD.
Bipolärt syndrom.
And hey.
I'm still here. Smiling. Känner att jag har ett liv värt att leva.
Don't you ever give up, you hear me?
Du som läser det här och kanske inte mår bra. Du har mitt fulla stöd.
Kämpa kämpa kämpa. Ge aldrig upp. Du kommer klara dig GALANT!
(det här är inte ens hälften av alla papper som finns om mig.)
-
okej.
det här inlägget blev snurrigt. massa babbel.
aja.
det var underhållande.. eller något.
Tjing!
Planerna för idag blev inställda i sista sekund..
Så jag har ingenting och göra.
Sprang och hämtade ut mediciner till mormor och köpte lite energidricka och små godis.
Har varit på lite små irriterat humör under dagen eftersom det blev små tjafs med exet..
Men orkar inte bry mig mer, suck.
Jag har räddat min kväll lite iallafall.