Riktigt namn:
Alma Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Äta
Bor:
Med någon
Politik:
Vänster
Dricker:
Nej!
Musikstil:
Allt
Klädstil:
Blandat
Medlem sedan:
2008-03-07
Ska snart slarvstäda mitt rum,
Sebastian ska sova här inatt,
då kanske rummet ska se städat ut, åtminstone.
Men han kommer efter fem, så det är lugnt.
Har tid på mig.
Anyhow,
tittar på "Real housewives of Beverly Hills".
Måste nog vara det sämsta jag sett på länge.
Usch och fy.
Plastiga brudar som snackar skit och bråkar med varandra.
Usch.
Inte världens bästa gif,
försökte se söt ut, misslyckades.
Hej emocore.
Jag är trött,
längtar iväg.
Vet inte var, men jag längtar dit.
Hur som helst,
borde verkligen vara dödslycklig,
fast känner mig nedstämd.
Men jag är glad över det jag har,
det är jag.
(Jag menar, de människor i min omgivning,
som jag faktiskt tycker om så där fasligt mycket,
är någonting som alltid är värt att kämpa för) Men jag känner mig ändå småledsen,
störande som fan.
It's you, it's you, it's all for you
Everything I do
I tell you all the time
Heaven is a place on earth with you
Tell me all the things you want to do
I heard that you like the bad girls Honey, is that true? It's better than I ever even knew
They say that the world was built for two
Only worth living if somebody is loving you
Baby now you do
Lyssnar på musik jag nästan glömt,
Känner mig halvnöjd med livet.
Har en pojkvän som råkar vara bäst i världen,
som trots sin affär med Svenny gör mig jävligt glad.
Livet känns ganska chill, ändå.
Även fast musiken jag lyssnar på ger mig lite ångest,
såå... känns det bra.
A love so dark
Against that moon
With a silken cord
She spoke too soon
She said, “I would die for you
I would die for you"
When he first laid eyes
It was like a curse
He felt his heart rise
And gravity in reverse
Hade en mardröm inatt,
som handlade om psykopatiska tatuerare,
som mördade deras kunder brutalt.
Jag och min familj hade hamnat på något kollektiv,
med massa flummiga hippies.
Anyhow - det var en tatueringsstudio tre kilometer där ifrån.
Hur som helst så skulle jag tatuera mig - så jag ringde och bokade tid.
Det var två tatuerare - Carl och Peter.
Hur som helst -
Carl och Peter kom till kollektivet och började mörda hippies.
Jag och min familj hann smyga där ifrån och ta oss till tatueringsstudion.
När vi kom in så såg vi lemlästade kroppar och en jävla massa redskap.
Vi beslutade oss för att söka efter hjälp, så vi ringde till polisen.
Berättade hela historien och de skickade ut åtta polisbilar.
De åkte till kollektivet och kom inte tillbaka - så jag och min familj beslutade oss för att söka efter en bil och ta oss därifrån. Så vi smög tillbaka till kollektivet.